Diabetesmottagningen (typ 2 diabetes)

Gyllene regler för god fotvård

Tvätta fötterna varje dag med ljummet vatten. Använd tvål om det behövs. Använd inte vatten som är för hett, lägg inte fötterna i blöt och skrapa dem inte.

Torka fötterna noggrant med en mjuk handduk, särskilt mellan tårna. 

Om huden är torr, ska du använda en mild fuktbevarande kräm så att huden håller sig mjuk. Sätt ingen kräm mellan tårna. 

Håll tånaglarna korta. Klipp naglarna med en nagelsax i en rak linje utan att runda hörnen. 

Leta dagligen efter sår, skrubbsår eller blåsor på fötterna. Detta gör du bäst med hjälp av en spegel. Om du märker några förändringar på fötterna ska du kontakta en fotvårdare en fotterapeut eller en diabetessköterska. 

Gå inte barfota om man har funnit att du har nedsatt känsel i fötterna. Skydda fötterna när du simmar och när du är på stranden. 

Använd rena sockor som inte sitter hårt åt. 

Värm inte fötterna med till exempel en varmvattensflaska eller en elektrisk värmedyna.

Ha bekväma skor som passar ordentligt. Börja använda ett par nya skor successivt. Använd dem först bara några timmar om dagen. När du köper nya skor ska du se till att det finns 1 centimeter extra utrymme. Undvik sandaler och skor med öppen tå om du har fått reda på att du har nedsatt känsel i fötterna. 

Undersök skorna dagligen och leta efter småstenar, nålar eller andra hårda föremål som skulle kunna skada fötterna. 

Skär inte själv bort vårtor eller förhårdnader från fötterna. Låt en läkare eller fotspecialist göra det. 

Rökning försämrar blodcirkulationen. Dålig bladcirkulation kan i sämsta fall leda till att diabetiker förlorar en lem. 

Tala med din läkare om du har sår på fötterna, naglar som växer inåt eller fotsvamp, eller om du känner smärta eller märker svullnad i fötterna eller vaderna. 

Se till att fötterna regelbundet undersöks på en klinik.

Fotgymnastik 

Alla aktiviteter som ökar cirkulationen i kroppen är även bra för fötterna, oavsett om det är städning, promenader eller träning. Som ett komplement till dessa är fotgymnastik värdefullt för att du ska behålla din rörlighet. Om du har en god rörlighet i foten ökar dina möjligheter att exempelvis parera för ojämnheter ute på gatan eller när det är halt ute. 

Här får du några tips på övningar att göra – helst varje dag. Övningarna kan även utföras av dig som har svårt att röra dig eller sitter i rullstol. 

• Sitt på en stol och knip ihop och sträck ut tårna växelvis. 
• Du kan också sätta fötterna på en handduk. Ha hälarna kvar på handduken och fös ihop den under foten genom att knipa ihop tårna. För tillbaka handduken genom att sträcka på tårna.
• Gör tåhävningar 10–30 gånger genom att "ställa dig" på tå. 
• Lyft tårna men ha hälarna kvar på golvet. Lyft och sänk sedan växelvis. 
• Avsluta gymnastikprogrammet med att röra på foten i cirklar (bara foten, inte hela benet).

Strumpor

Idag finns det strumpor i en mängd olika material och utföranden. Välj strumpor efter vad som fungerar för dig.

Några saker som kan vara bra att tänka på är: 

• Välj rätt storlek. En för trång strumpa klämmer lätt ihop tårna och en för stor kan vecka sig i skon. 
• Undvik strumpor med hård resår. Hård resår kan för sämra blodcirkulationen eftersom den klämmer åt den ytliga blodcirkulationen. 
• Undvik strumpor med hårda eller irriterande sömmar. 

Är du i behov av stödstrumpor och har nedsatt cirkulation ska du alltid fråga din diabetessjuksköterska om vilken kompressionsgrad dessa bör ha. 

Val av skor

Det finns en rad faktorer som spelar in när du ska köpa skor. Utseende och bekvämlighet är viktigt för många.

När du köper skor bör du tänka på att:

• Prova skorna med de strumpor du brukar använda. 
• Det ska finnas rörelseutrymme för tårna. Skon ska vara cirka en centimeter längre än foten eftersom fötterna blir längre när man går. 
• Hälkappan ska sitta stadigt runt foten och vara stabil. 
• Låga klackar lättar trycket på framfoten och ger en lättare gång. 
• Insidan ska vara slät och jämn, det får inte finnas några sömmar eller ojämlikheter inuti skorna. 

Andra tips är att köpa skor på eftermiddagen eftersom fötterna är som störst då. När det är fest eller när du vill vara extra fin, ta med dina finskor i en påse och byt om så snart du är framme.

Se bilder i pdf-dokumentet "Gyllene regler för god fotvård" under Bilagor på denna sida.

Allmänna råd

Var fysiskt aktiv minst 30 minuter/dag. Öka vardagsmotionen.

Ät lagom och med jämna mellanrum över dagen. Frukost, lunch, middag och 1-2 mellanmål gör att blodsockret hålls på en jämn nivå. Följ gärna Tallriksmodellen till måltiderna.
 

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen visar hur man konkret kan lägga upp mat på en tallrik för att få tillräckligt av vitaminer och mineraler, en bra energibalans och en hälsosam helhet.
Se bilder i pdf-dokumentet "Hälsofrämjande kostråd" under Bilagor på denna sida.

Det enklaste sättet att minska den miljöbelastning de egna matvalen står för är att äta mycket grönsaker.

Märkning av livsmedel

Hjärtmärket och nyckelhålet berättar med ett ögonkast att produkten är ett näringsmässigt bättre val i sin egen produktgrupp. Flingor jämförs mot flingor och korv mot korv. Väljer du mat med dessa märken får du i dig mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett. Ett sunt alternativ som håller i längden och bidrar till god hälsa!

Nyttiga recept i enlighet med dessa råd hittar du genom att googla: “Nyckelhålsmärkta recept + livsmedelsverket”. 

Socker

Att undvika socker helt är inte nödvändigt. Socker är dock ”tomma kalorier” och höjer blodsockret snabbt varför det bör begränsas. Sockerrika livsmedel är framför allt läsk, saft, sylt, juice, fruktsoppor, krämer, puddingar, godis, choklad, kakor, bakverk, glass och desserter.

Välj hellre light- eller lättdrycker istället för vanlig läsk och saft. Sötningsmedel som sackarin, cyklamat, aspartam, acesulfam K och stevia är i princip energifria och påverkar inte blodsockret. Sötningsmedel är ett alternativ till socker men det är bra att vänja sig vid att mat och dryck inte alltid behöver smaka sött.

Om du äter sött är rekommendationen att göra det i samband med måltider och mellanmål. I samband med en måltid är sockret inte lika skadligt för tänderna som om man småäter eller dricker någonting sött mellan måltiderna. Tugga gärna xylitoltuggummi efter varje måltid. 

Salt

Det rekommenderade intaget av salt för vuxna är högst 5 gram/dag, vilket motsvarar 2 gram natrium per dag. Bröd, charkuterier, ost, färdigmat och korv ger mest salt. Jämför olika produkter och välj de med lägre salthalt.

Du vänjer dig vid smaken av lättsaltad mat om du gradvis minskar användningen av salt i maten. Krydda med olika örter och saltfria kryddor. Ett tips är att inte salta under matlagningen utan bara salta på tallriken, salt på ytan smakar mer. Välj joderat koksalt.

Vitamin D

Drick dagligen en halv liter D-vitaminberikade flytande mjölkprodukter (yoghurt, fil, kvarg, grynost) eller motsvarande soja-, havre- och risprodukter. Ät fisk vid 2-3 måltider i veckan. Ät 5 teskedar D-vitaminberikat bredbart vegetabiliskt fett per dag. Skogssvamp innehåller också vitamin D. 

Tillbringa 15 minuter per dag i solen utan solkräm under sommaren, med ansiktet och armarna bara. Vissa grupper rekommenderas tillskott året om.

Bröd, gryn och flingor

Att byta till fullkorns- eller rågbröd är ett smidigt sätt att få i dig mer fullkorn och fibrer. Titta efter fullkornsmjöl som första ingrediens. Knäckebröd innehåller ofta 100 procent fullkorn.

Koka gärna gröt på havregryn, rågflingor eller andra fullkornsgryn istället för ris- eller mannagryn. Välj hjärtmärkta/ nyckelhålsmärkta flingor. Salt högst 1 procent, fett högst 5 procent och socker högst 16 gram/100 gram.

I mjukt bröd borde kostfiberhalten vara minst 6 gram/100 gram, i mörka bröd 10 gram och i knäckebröd 15 gram. Välj gärna lättsaltat bröd. Mycket saltat bröd (1,6 procent) innehåller 2,4 gram salt, motsvarande mängd lättsaltat bröd (0,7 procent) innehåller endast 1 gram salt.

Potatis, ris, pasta och korn

Fullkornspasta, korn, fullkornsris eller råris är bra val. Potatis äts helst kokt eller ugnsbakad. Mathavre, matkorn, bovete, hirs, teff, quinoa, kamut och amarant är bra fullkornsprodukter - testa dig fram till dina favoriter.

Grönsaker, baljväxter och rotfrukter

Låt halva tallriken bestå av grönsaker och rotfrukter. Variera mellan råa och kokta. Rotfrukter, grönsaker, bär, frukt och svamp borde du äta minst 500 gram om dagen det vill säga cirka 5-6 portioner (1 portion = 1 hand full).

Ät gärna grönsaker, frukt och bär till varje måltid. Ärter, bönor och linser (baljväxter) innehåller rätt mycket protein samt är fiberrika och gör att blodsockret stiger långsammare. Frysta grönsaker, frukter och bär är näringsmässigt lika bra som färska.

Frukt och bär

Ät gärna 2-3 frukter eller bärportioner per dag. En portion motsvarar en medelstor frukt eller 1 deciliter bär. Juice innehåller lika mycket socker som läsk. Ät därför gärna hel frukt istället.

Alla bär förutom inhemska ska kokas innan de äts. Djupfrysta bär av utländskt ursprung ska upphettas alltigenom i 90 grader i minst 5 minuters tid eller kokas i 2 minuter.

Matfett

Välj mjuka fetter. Linfrö-, camelina- och rapsolja har bäst fettsammansättning. Till matlagning är flytande margarin eller växtolja ett bra val. På smörgåsen är växtoljebaserat bredbart fett som innehåller minst 60 procent fett att föredra. Gärna 5 teskedar/dag. Tillsätt gärna 1 matsked växtoljebaserad dressing i salladen. Kokosfett innehåller inte lika bra fetter som andra växtoljor.

Nötter och frön

Nötter och frön är goda källor till omättat fett. Osaltade och osockrade nötter, mandlar och frön rekommenderas. Variera sorter och ät gärna cirka 30 gram (2 matskedar) om dagen eller 200–250 gram i veckan.

Mjölkprodukter

5-6 deciliter flytande mjölkprodukter och 2-3 skivor ost per dag täcker kroppens behov av kalcium. Välj gärna fettfri mjölk, lättfil, mager surmjölk, lättyoghurt o s v. Högst 1 procent fett och högst 12 gram kolhydrater/100 gram.

Färdigt smaksatta produkter innehåller ofta flera sockerbitar per dl. Naturella alternativ innehåller inget tillsatt socker och kan gärna smaksättas med bär eller frukt.

Välj mager ost med högst 17 procent fetthalt samt högst 1,2 procent salt.

Kött, charkuteri och fågel

Skär bort synligt fett på köttet och var försiktig med kött med mycket insprängt fett. Begränsa mängden rött kött (nöt, gris, lamm, ren och vilt) och charkprodukter till max 500 gram/vecka.

Välj kött-, höns-, fisk- och växtprodukter med högst 10 procent fett och 1 procent salt. Kött från fågel är fettsnålt och har bättre fetter än rött kött. Fågel är magert om skinnet tas bort.

Välj charkuterivaror av kött med högst 1,8 procent salt och högst 4 procent fett. Välj korvar med högst 12 procent fett och max 1,6 procent salt. Bland färdigmat rekommenderas en fetthalt mindre än 5 gram/100 gram och salthalt högst 0,8 gram/100 gram.

Undvik att bränna maten eftersom skadliga ämnen då bildas.

Fisk

Ät fisk och skaldjur 2-3 ggr i veckan och gärna fet fisk som lax, sill, strömming eller makrill någon av gångerna. Välj miljövänlig MSC-märkt fisk. Fisk är dessutom en god källa till fleromättade fetter och vitamin D.

Ägg

Lämplig konsumtion av ägg är 2-3 stycken per vecka, speciellt om du har förhöjda kolesterolvärden. Vid höga kolesterolvärden är det viktigt att minska intaget av mättat fett som finns i feta mjölk- och charkprodukter, smör, ost, choklad, chips med mera.

Dryck

Utöver matens vätskeinnehåll är 1-1,5 liter vätska lagom. Kranvatten är den bästa törstsläckaren. Som måltidsdryck rekommenderas fettfri mjölk eller surmjölk, osaltat mineralvatten eller vatten. Begränsa mängden alkoholinnehållande drycker. 

Dietistmottagningen vid ÅHS Baserat på Finska Näringsrekommendationer 2014 

Diabetesmottagningen sköts av två diabetessjukskötare.