Hälsocentralen

Den vanligaste orsaken till halsont vid infektion är virus och det kan inte behandlas med penicillin eller annan antibiotika.

Om du har måttliga halsbesvär och samtidigt har förkylningssymtom som snuva, nästäppa, heshet eller hosta tyder detta på en virusinfektion.

Halsont utan förkylningssymtom kan tyda på en infektion med bakterier, till exempel streptokocker, och kan behöva utredning och antibiotikabehandling.

Egenvård vid halsont

• vila
• receptfria värktabletter/febernedsättande innehållande paracetamol eller ibuprofen (fråga på apoteket)
• hostmedicin mot rethosta
• undvik rökning.

När ska jag söka vård?

Vid:

• hög feber och stora svårigheter att svälja (om du dreglar samt har svårt att svälja saliv bör du söka akut!)
• andningssvårigheter
• halsont med grötigt tal och svårigheter att gapa
• halsont med samtidiga hudutslag eller sår kring näsa och mun
• ensidig halssmärta i över tre dagar
• halsont i över en vecka utan lindring om man har samtidiga förkylningssymtom (snuva, nästäppa, hosta)
• halsont och samtidigt feber över 38 grader utan övriga förkylningssymtom.

Hosta är kroppens naturliga sätt att reagera på irritation i andningsvägarna. Hosta är en skyddsreflex för att hålla luftvägarna rena.

Virus är den vanligaste orsaken till hosta. Bakterier, astma och rökning är andra orsaker till irriterad slemhinna i luftrören. God handhygien motverkar smittspridning när orsaken är infektiös.

Symtom

• När slemhinnorna i luftrören irriteras av virus är det vanligt att först få rethosta. Efter ett tag övergår rethostan i slemhosta. En irriterad slemhinna blir svullen och producerar mer slem.
• Upphostningarna kan vara klara eller gul-gröna, vilket inte säger något om orsaken till hostan. 
• I samband med en förkylning kan hostan pågå några veckor efter att övriga symtom försvunnit eftersom slemhinnorna fortfarande är känsliga.
• Ibland gör det ont bakom bröstbenet när du hostar, vilket oftast beror på ihärdigt hostande.

Egenvård

Varm eller kall dryck verkar oftast lenande i svalget och lindrar irritation. Slemmet tunnas även ut och blir lättare att hosta upp.

Nattetid kan det kännas lättare om du kommer upp med överkroppen lite. Du kan till exempel bädda med extra kuddar. Att ha det svalt i rummet kan kännas skönt.

Undvik rökning, både aktiv och passiv!

Du kan prova receptfria hostmediciner från apoteket.

Rikligt med dryck fungerar oftast bäst för att dämpa hostan.

När ska jag söka vård?

Om du:

• har hosta och sedan får feber ( >38 grader) i flera dagar och känner dig hängig och sjuk.
• får svårt att andas.
• får ont i bröstet eller ryggen vid djupa andetag
• börjar hosta blod.

Klicka på nedstående länk för info om de mest typiska infektionerna hos barn, hur de behandlas och när barnet kan kan gå tillbaka till dagis och till skolan:

Infektionssjukdomar hos barn (Hälsobyn)

Snuva vid förkylning

En förkylning börjar ofta med klar rinnande snuva, som sedan bli tjockare och mer gul. Tjock färgad snuva är inte alltid orsakad av bakterier, utan kan vara ett virus. Färgad snuva är inte automatiskt symtom på bihåleinflammation.

Bihåleinflammation

• uppstår sällan under första veckan av en förkylning
• kan uppstå lättare under en graviditet på grund av att slemhinnorna svullnar lättare
• ibland får du feber, oftast känner du dig sjuk och hängig
• luktsinnet försämras och det smakar eller luktar illa i mun och näsa
• bör misstänkas om du har besvär i endast en näsborre.

Egenvård

Avsvällande näsdroppar/spray kan minska snuvan, men bör inte användas längre än 10 dagar.

Sov och vila med huvudet och överkroppen högt för att minska svullnaden i slemhinnorna.

Det är viktigt med god handhygien för att minska risken för smitta.

Drick mycket, det gör slemmet tunnare.

Det kan hjälpa att andas in ånga eller fuktig luft. Fukten tunnar nämligen ut slemmet, så det lättare kan rinna ut.

Nässköljning med koksaltlösning kan hjälpa.

Undvik rökning.

När ska jag söka vård?

Vid långvarig (7-10 dagar) tjock snuva med besvärlig värk i kinder, panna eller runt ögonen. Även vid försämrat allmäntillstånd eller vid snuva i endast en näsborre.

Förebyggande vård

Om du ofta får bihålebesvär - se till att sova med huvudet högt och använda nässpray eller näsdroppar redan från början av förkylningen.

Återkommande och kronisk snuva beror ofta på allergi – prova om en receptfri allergimedicin hjälper!

Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka är en virussjukdom som sprids väldigt effektivt mellan olika personer. Säsongen toppar vanligen från november till mars.

För att skydda sig så gott det går är det viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten – och att göra det ofta. Desinfektionsmedel har inte samma effekt som mekanisk rengöring.

Om du ändå drabbas av sjukdomen ska du hålla dig hemma och vårda de symtom som har uppstått.

Vanligen kommer kräksjukan ganska snabbt och oväntat. Till och med inom några timmar.

Symtom

De vanliga symtomen är

• illamående (inte alltid)
• plötslig kräkning
• diarré
• buksmärtor
• feber
• huvudvärk.

Sjukdomen behöver inte vara långvarig. Den kan vara över på 12 timmar till 2 dygn.

Egenvård

Vätska, vila och eventuellt febernedsättande är den direkta behandlingen.

Om det är möjligt är det bra att den som är sjuk har ett egen toalett under sjukdomstiden.

Tvätta händerna efter toalett-besök.

Laga inte mat åt andra.

Karantän

Kräksjukan är alltså väldigt smittsam och därför ska du stanna hemma från dagis, skola och arbete i 48 timmar efter att du har slutat kräkas eller haft diarré.

Vinterkräksjuka kan du få igen. Du blir inte immun mot viruset efter sjukdom.

Magsjuka

I motsats till vinterkräksjuka (se nedan) kan ”vanlig” magsjuka komma lite smygande under flera dagar. Du kan känna dig hängig, ha ont i magen och ha dålig aptit några dagar. Kanske också lite feber.

Symtom:

• magknip
• illamående
• feber
• dålig aptit
• trötthet
• huvudvärk
• kräkning
• diarré.

 

Magsjukan kan pågå under några dagar.

Egenvård

Vätska, vila och eventuellt febernedsättande läkemedel.

Undvik att laga mat till andra.

Använd gärna egen toalett.

Stanna hemma minst två dagar utan feber, så att du känner att du orkar återgå till dagis, skola och arbete.

 

Öronvärk är vanligt i samband med förkylningar, speciellt hos barn. Sex av tio barn med förkylning har öronvärk. Det kan bero på en lättare öroninflammation som är orsakad av virus eller en bakterieorsakad öroninflammation.

Tänk på att tobaksrökning i omgivningen ökar risken för öroninflammation.

Symtom:

• öronvärk
• barnet är gnälligt, irriterat, sover dåligt
• feber
• oro, speciellt nattetid
• flytningar ur örat.

Egenvård vid öronvärk

Värkmedicin, paracetamol (ex. Panadol) eller ibuprofen (ex. Burana) upp till maximal dos.

Högläge, sova i halvsittande ställning.

Näsdroppar/-spray lindrar snuva och nästäppa. Bör ej användas längre än 10 dagar.

När ska jag söka vård?

Du behöver inte söka akut hjälp nattetid. Det går bra att vänta med att söka vård till följande morgon.

Undantaget är om:

• ytterörat är svullet eller om det är svullet bakom örat
• barnet är allmänpåverkat, svårt att väcka eller kräks upprepade gånger.

Då bör du söka vård omedelbart, även nattetid!

Inom den öppna vården finns sjukskötare och läkare som är specialister i allmän medicin. Om du behöver annan specialistvård kan du få remiss av läkare på hälsocentralen.

Vid hälso- och sjukvårdsmottagningarna sköter läkare och hälsovårdare även mödra- och barnrådgivning, skolläkarundersökningar och hemsjukvårdspatienter. 

Läs uppdaterad information om corona vaccinering på THLs hemsida genom att klicka på länkarna nedan

Coronavacciner

Coronavaccination för personer med kraftig immunbrist

Riskgrupperna för allvarlig corona-sjukdom?