Så kan vi hjälpa dig
Ätstörningsvården på Åland (TREAT) är en öppenvårdsmottagning för barn och unga upp till 25 år och deras familjer. Vår uppgift är att bedöma och behandla barn och unga med restriktiva ätstörningar.
Att prata med barn och unga om krig och kriser
- Ta barnets rädsla på allvar. Lyssna på barnets frågor. Låt barnet sätta ord på sin oro. De kan ha en helt annan bild av det som sker i Ukraina än vad vi vuxna har. Låt barnets frågor styra samtalet. De hör och ser bilder och kan i många fall känna oro. Barn har olika sätt att hantera oro. En del barn vill kanske inte tänka på krig eller hot om kring och undviker därför att prata om det.
- Svara lugnt och var konkret. Gå inte in på detaljer om barnet inte frågar. Kom ihåg att skilja på dina och barnets känslor. Överför inte din egen oro på barnet.
- Säg saker som ger barnet hopp. Försök förmedla att det är vi vuxna som har ansvar att hitta lösningar. Förklara att många i världen arbetar just nu för att få ett slut på kriget. Säg att vuxna experter inte är oroliga för att det ska bli krig i Finland.
- Försök att ta en paus från nyhetsrapporteringar. Undvik vuxendiskussioner om konflikten i Ukraina.
- Be barnet att vara försiktigt med vad det ser och hör på sociala medier. Förklara att det lätt sprids falsk information på sociala medier. Säg till barnet att fråga en vuxen i närheten om det undrar om något stämmer.
Tips och information om hur du pratar med ditt barn om det som händer i Ukraina och världen
Här finns länkar till tips och information om hur du pratar med ditt barn om det som händer i Ukraina och världen:
- Barn och krisnyheter (Mannerheims barnskyddsförbund)
- Stöd och kunskap för dig som är förälder (Rädda Barnen)
- Så pratar du med barn om otäcka händelser (Bris).
Vad är en restriktiv ätstörning?
Ätstörningar kan se väldigt olika ut, men gemensamt för alla är en utpräglad fixering vid kropp, vikt och ätande. Det finns också en tydlig ambition att hålla igen på maten och gå ner i vikt. Medan vissa utvecklar anorektiska symtom med övervägande självsvält, utvecklar andra hetsätning med kompensationsbeteende, som kräkningar eller extremt motionerande.
Gränsdragningen mellan olika ätstörningsdiagnoser kan vara diffus. Det är också vanligt att samma person växlar mellan olika diagnoser under ätstörningens lopp.
Du behöver inte en remiss
Du behöver ingen remiss för att komma till oss. Om du har en ätstörning är det däremot viktigt att du är motiverad till förändring. Därför ser vi helst att det är du själv som tar den första kontakten. Självklart är även anhöriga, skolpersonal, vänner och andra välkomna att ta kontakt med oss för råd eller stöd.
Vid vår första kontakt ställer vi en del frågor. Vi vill till exempel att du ska beskriva och berätta:
- om de besvär som du söker hjälp för
- hur gammal du var när dina besvär med ätande och vikt började
- vad och ungefär hur mycket du äter en vanlig dag
- hur måltiderna brukar fungera
- om du motionerar eller tränar, och i så fall ungefär hur mycket under en vanlig vecka.
Vi frågar också om din vikt och längd.
Får alla komma till TREAT?
Alla kontakter med TREAT leder inte till behandling. Innan vi tar ett beslut gör vi först en bedömningsrunda för att kartlägga hur situationen ser ut och vilka vårdbehov och önskemål som finns. I bedömningsrundan ingår ungefär fem besök, där du får träffa behandlare, läkare och näringsterapeut.
Hur är det att gå i behandling?
Behandlingens innehåll och intensitet varierar under behandlingstiden och ser oftast väldigt olika ut i början jämfört med i slutet. I början av en behandling är det vanligt att besöken på TREAT är täta, ibland flera i veckan, för att sen bli glesare.
Målet med behandlingen är att skapa välmående, både kroppsligt och psykiskt. Vi lägger stort fokus på ditt och familjens eget ansvar för att du ska bli frisk. För en framgångsrik behandling är det därför viktigt att du och din familj själva har valt att vilja att du ska bli frisk.
Till din hjälp har du ett mångprofessionellt team som arbetar tillsammans med dig och din familj.
I teamet ingår:
- läkare
- sjukskötare
- näringsterapeut
- fysioterapeut
- psykoterapeut
- familjeterapeut
- psykolog.
Vi har också fall där patienter inte vill delta i behandlingen. Då bidrar vi med stöd till föräldrar och nätverk så att de i sin tur kan hjälpa patienten att bli motiverad till behandling.
Vi som jobbar här
I det mångprofessionella teamet på TREAT ingår läkare, sjukskötare, näringsterapeut, fysioterapeut, psykoterapeut, familjeterapeut och psykolog.
Boktips
”Mattillåtet: praktisk vägledning för dig som har en ätstörning” av Gisela Van Der Ster
”Jag har redan ätit. Att vara anhörig till någon som lider av ätstörning” av Anna Keski-Rahkonen, Pia Charpentier, Riika Viljanen m.fl.
”Från självsvält till ett fullvärdigt liv” av Ata Ghaderi och Thomas Parling
”Sluta svälta” av Helené Glant
Information till anhöriga vid restriktiv ätstörning
När någon drabbas av en ätstörning blir hela familjen påverkad och det är ofta svårt att veta hur du som anhörig ska kunna hjälpa den drabbade.
Under måltiden
Måltiderna tillsammans med en person med ätstörning kan upplevas jobbiga och svåra att hantera. Inför eller under måltiderna accelererar ofta ångesten, då är det är en fördel om du kan komma ihåg att det beror på sjukdomen och de inre regler sjukdomen medför för den drabbade. Ångesten lättar oftast väsentligt om man kan äta tillsammans med någon eller några andra i familjen.
När man är sjuk i en ätstörning jämför man sitt eget matintag med andras och strävar efter att alltid äta minst. Det är därför lättare för personen med ätstörning om de andra runt matbordet äter samma sak som henne eller honom, och ungefär likadana portioner.
Uppmuntra gärna personen att äta på ett så vanligt sätt som möjligt, till exempel att använda samma sorts bestick eller tallrik som vanligt - eller att ta normalstora tuggor och samma blandningar i tuggorna som personen gjorde innan ätstörningen.
Ditt sällskap är viktigt
Det är viktigt att äta tillsammans och att sitta ner vid matbordet under hela måltiden. Att bli lämnad ensam med sin mat medför oftast mer ångest. Det är också till stor hjälp om man kan hålla igång ett samtal under måltiden för att distrahera ångesttankarna.
Undvik dock att prata om:
- egen eller andras eventuella viktuppgång eller -nedgång
- matens innehåll eller kalorimängd
- olika former av t.ex. träning
- andra ämnen som förknippas med ätstörningen.
Efter måltiden
Avledning och sysselsättning kan du med fördel använda också efter avslutad måltid. Det är viktigt att fortsätta hålla den som är sjuk sällskap för att lindra ångesten och hjälpa personen att undvika att ta till frestande kompensationsmetoder. Det kallas för aktiv vila, och brukar rekommenderas i ungefär 30-45 minuter efter avslutad måltid.
Hur lång är en måltid?
Det är viktigt att äta regelbundet, bland annat eftersom överhoppade måltider i regel leder till ökad ångest inför nästa måltid. En person med en ätstörning vill ofta förlänga tiden för måltiden för att på så sätt kunna undvika ångest. De anhöriga kan därför behöva hjälpa personen att hålla sig inom rimliga tidsramar för måltiderna.
Ett riktmärke kan vara att huvudmål får ta ungefär 30 minuter och ett mellanmål cirka 15 minuter.
Allmänna råd – en sammanfattning
- Mat är medicin mot ätstörningen. Det är lika viktigt att följa givna ordinationer som med all annan medicinering.
- Regelbundet ätande är bland det viktigaste för att undvika ångest.
- Ät tillsammans, ät samma sorts mat som personen med ätstörningen och gärna liknande mängd.
- Sitt med under hela måltiden, undvik att lämna personen med ätstörning ensam.
- Fortsätt hålla sällskap ungefär 30-45 minuter också efter avslutad måltid.
- Förslag till sysselsättning efter måltid/ångesthantering: sällskapsspel, pussel, handarbete, vila med vetekudde eller lyssna på favoritmusik.
- Ångesthantering: djupandning, avledning eller avslappning.
- Undvik att kommentera matens kaloriinnehåll eller att på ett negativt sätt prata om matens mängd, smak eller innehåll.
- Undvik att prata om vikt, viktuppgång eller viktnedgång.
- Banta inte och ha inte bantnings- eller dietlitteratur hemma.
- Klaga inte på din egen eller andras kroppar. Undvik generellt att fokusera på folks yttre, även positiva kommentarer.
- Undvik kommentarer som ”Det här var syndigt gott”, ”Farligt god efterrätt” som ger negativa signaler och värderingar kring att äta.
- Prata inte om mättnadskänsla som något negativt, t.ex. ”Usch, vad mätt jag är”.
- Egna ätstörningar går inte att dölja för sina barn. Sök hjälp om du själv har en ätstörning.
- Följ överenskomna planer och regler. Det är viktigt att en person med ätstörning kan lita på att de anhöriga följer överenskommelser.
Länkar till mer information
umo.se – om sex, hälsa och relationer för unga i åldern 13-25 år
