Graviditetsdiabetes

Information om glukosbelastningen får du på mödrarådgivningen. Sen bokar du själv genom att ringa laboratoriet på tel 535282 mån-fre kl 7.45-10.00..

Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som uppkommer under graviditet. Det är en tillfällig störning i blodsockeromsättningen som vanligtvis försvinner efter förlossningen. Ungefär var tionde gravid kvinna blir drabbad.

Risken för graviditetsdiabetes ökar med:

• ålder över 25 år
• vikt med BMI ≥ 25
• PCO-syndrom
• ärftlighet för diabetes, det vill säga med föräldrar, syskon som insjuknat i typ 2 diabetes före 50 års ålder
• peroral kortikosteroidbehandling
• tidigare graviditet med graviditetsdiabetes
• om du tidigare har fött ett stort barn ≥ 4,5 kg
• socker i urinen.

Bukspottkörteln producerar hormonet insulin, som sänker blodsockerhalten i blodet. Om bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt med insulin utvecklar man diabetes.

Under graviditeten, särskilt under den andra och tredje hälften, uppstår en minskad känslighet för insulin. Det beror framför allt på hormoner som bildas i moderkakan. Det innebär i sin tur att bukspottkörteln måste öka sin insulinproduktion för att kompensera för det ökade behovet av insulin. Om bukspottkörteln inte klarar av att öka insulinproduktionen stiger blodsockret och du utvecklar i detta fall graviditetsdiabetes.

Om du har graviditetsdiabetes är det större risk att du får förhöjt blodtryck eller havandeskapsförgiftning. Graviditetsdiabetes kommer ofta på nytt, ungefär var tredje omföderska drabbas igen. Du kan påverka detta redan före följande graviditet genom att äta hälsosamt, undvika övervikt och motionera.

Om mamman har förhöjda blodsockernivåer i blodet leder det också till ökade blodsockernivåer hos fostret eftersom glukos transporteras över till fostret via moderkakan.

Fostret svarar då med att öka sin egen insulinproduktion för att kunna ta hand om den ökade mängden glukos (socker i blodet). Det leder till att barnet kraftigt kan öka i vikt och blir stort, vilket i sin tur kan leda till att förlossningen blir svårare.

Du hittar utförligare information om detta under rubriken Bilagor på denna sida.

Graviditetsdiabetes är en sjukdom som oftast inte ger några symtom. Kvinnan får sällan de symtom som är vanliga vid diabetes, som att du är törstig och kissar ofta. Vi upptäcker därför nästan alltid graviditetsdiabetes med en glukosbelastning.

Glukosbelastningen gör du vanligtvis vid Laboratoriet mellan graviditetsvecka 24 och 28. I vissa fall redan efter graviditetsvecka 12. 

Du hittar utförligare information om detta under rubriken Bilagor på denna sida.

Diagnosen ställer vi alltid efter vi har gjort en glukosbelastning.

En glukosbelastning går till så här:

• vi tar ett fasteblodsocker
• du dricker 75 g glukos (= 1,5 glas)
• efter en timme mäter vi blodsockret
• efter ytterligare en timme mäter vi blodsockret en sista gång. 

Vi får då tre resultat där gränsvärdena är:

• fastevärdet: ≤ 5,2
• 1 timme: ≤ 9,9
• 2 timmar:  ≤ 8,5.

Om något av dessa värden är förhöjda får du diagnosen graviditetsdiabetes.

Graviditetsdiabetes behandlar vi enbart med kostbehandling i det första skedet. Du får lära dig att mäta ditt blodsocker själv och göra så kallade dygnskurvor. Då lär du dig vad som höjer ditt blodsocker och kan rätta till det i din kost. Du får instruktioner via din mödrarådgivning.

Förutom kosten är det viktigt att du är fysiskt aktiv. Om du är fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag hjälper det för att hålla blodsockret i balans.

Om inte kost- och motionsbehandlingen räcker för att sänka blodsockret behöver du behandling med insulin och/eller tabletter. Kvinnor som haft insulinbehandling under graviditeten kan sen sluta med behandlingen efter förlossningen.

Det lönar sig att ha goda kost- och motionsvanor redan från början av graviditeten om du vill förebygga graviditetsdiabetes.

Viktiga tips:

• ät regelbundet, hellre flera små mål om dagen
• frossa i grönsaker
• var sparsam med fett
• var återhållsam med allt som innehåller socker
• öka lagom i vikt under graviditeten
• rör på dig – välj en motionsform du gillar!

Tänk på att de goda mat- och motionsvanorna som du skaffar dig under graviditeten inte bara påverkar dig själv utan också barnet.

Om du har haft graviditetsdiabetes är du i riskzonen att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Risken för att utveckla diabetes senare i livet kan du däremot minska genom att:

• ha bra matvanor
• undvika övervikt (särskilt viktigt)
• vara fysiskt aktiv.

Därför är det bra att du fortsätter din hälsosamma livsstil även efter graviditeten. Samtidigt lär sig barnet hälsosamma matvanor och tar efter din fysiskt aktiva livsstil.

Kvinnor som haft graviditetsdiabetes får också en uppföljningsplan efter graviditeten.

Läs även bilagan "Till dig som rekommenderas glukosbelastning under graviditeten (pdf)" under Bilagor på denna sida.